Karl H. Johner vingard - Baden vinregion

Karl H. Johner vingard

1985, efter tio ars arbete utomlands, grundade Karl Heinz Johner och hans fru Irene en liten vingard i Bischoffingen, deras hembygd vid Kaiserstuhl.
Hans forebilder var vinerna fran Bourgogne - fulla av kraft och anda med hogsta elegans. Bourgognena var mycket mer komplexa och moderna an de ganska enkla roda viner som tidigare producerats i Kaiserstuhl. Till en borjan sags den nya typen av vinframstallning med stor misstanksamhet av bade vinmakare och myndigheter. Trots allt motstand etablerade sig det unga vinhuset snart som en pionjar inom den nya tyska vinstilen med internationellt format.
1991 borjade vi bygga den nya vingarden. Vart mal var att skapa forutsattningar for att druvbearbetningen ska vara sa skonsam som mojligt. Ett annat viktigt kriterium var forskoningen av stadsentren med en attraktiv byggnad. Fantasifullt skapades en nastan klosterliknande vingard med torn, med vidstrackta tak och tjockt, jordnara murverk.

Platser och terroir
Termen terroir ar oftast helt missforstadd. Det ar ofta helt enkelt reducerat till vingardens jordbildning, att den och den stenen i extrema fall sags vara ansvarig for smaken av ett vin. Men ar detta trovardigt?
Om ett vin smakar bra for kunden eller inte sa bra, kommer en vinmakare som ar lat med att forklara helt enkelt saga: C`est le Terroir (Det ar terroiren). Fotografer dekorerar ocksa de glansiga sidorna i vintidningar med bilder av stenar och jord. Bilderna ar tankta att fa lasarna att tro att vin far sin smak fran jorden som det vaxer i.
For att oppna ogonen for dem som ar alltfor godtrogna om vingardar och terroir vill vi forst formedla lite grundlaggande kunskaper.

Klimatet
Ljus, temperatur, vatten och vind ar viktiga faktorer som gor att vaxter kan vaxa. Men forst efter en exakt registrering av ljusmangden, dag- och natttemperaturer, frost, nederbordsfordelning och vindfrekvens kan man se om en plats, en region eller ett omrade ar lampligt for en viss druvsort eller inte.

Golvet
Inte synlig for blotta ogat, den viktigaste egenskapen hos marken ar vattenkapaciteten som ar tillganglig for vaxter. En jord med hog vattenkapacitet ger vaxten tillrackligt med vatten aven under torra ar. I normala eller blota argangar kan vinstocken ha for mycket vatten och kvaliteten blir lidande pa grund av den hogre avkastningen. Men jordar med lag vattenkapacitet kan ocksa leda till oonskade resultat under ar som ar for torra. Om det saknas vatten upphor fotosyntesen och vaxten anvander forst sina egna reserver. En latt stresssituation forefaller dock positiv i betydelsen fordrojd vegetativ tillvaxt som leder till okad lagring av reservamnen.

Karl H. Johner vingard